Uppfödning av Bearded Collie sedan 1965 

Uppfödning av Norwich Terrier sedan 1986

Tilldelad Hamiltonplaketten för förtjänstfull uppfödning av Bearded Colle 1985

Specialklubben för Bearded Collies uppfödarmedalj 1994

2013 är det 50 år sedan kennelnamnet Farmarens registrerades och första kullen med prefixet Farmarens föddes.

Pricken, en blandning av sträv- och släthårig foxterrier, som han döptes till byttes mot 10 kg utsäde (timotej frö). Anledningen till att jag äntligen fick min efterlängtade hund var att min pappa tyckte så mycket om Prickens mamma Sickan. - Det är en intelligent hund, sa min pappa. Hon höll hönsen borta från grönsakslandet och bärbuskarna.

Pricken föddes 1941 och dog tragiskt i samband med en ridtur. Han följde mig överallt, även när jag var ute och red. Trafiken var inte så stor på den tiden, men det hindrade tyvärr inte att min älskade Pricken blev överkörd.

Min andra hund var en boxer vid namn Kajsa Kavat. Det var Kajsa som gjorde att jag blev intresserad av hunduppfödning. Hon födde sin och min första valpkull den 14/5-58. Valpningen var dramatisk och tillgången på veterinärer på den tiden var mycket begränsad. Min man Sigvard och jag fick åka till Albano i Stockholm med Kajsa. Med hjälp av kejsarsnitt föddes fyra hanar. Min uppfödardebut var inte den bästa.

Två av valparna levde. Det var den vita Cesar och den svarta Max, två färger som fortfarande ej är önskvärda inom rasen. Dem dödfödda var ironiskt nog brindlefärgade. Pappan till kullen var en av dåtidens storvinnare champion Siggesunds Argo.

Max
Foto:Sigvard Olsson

1958 kom en klippt Reuuwijks Cupid ”Choopi” hem till oss och dom andra djuren på gården. Han älskade att lufsa omkring och sprang aldrig mer bort. Med sig i bagaget hade han 2 cert och ett CACIB från sina tidiga år i Holland. Han var aldrig visad av sina förra ägare i Sverige. Sigvard och jag ville prova lyckan på utställningar. Då i början av 60 talet förstod jag inte riktigt vilken fin hund jag fått överta.

Svarta boxern Max kom oftast hem med en tvåa i öppen klass, men det var Choopi som stod för vinsterna. Hans slutgiltiga titel blev Internationell och Nordisk utställningschampion. Förövrigt Nordens första OES som blev Internationella utställningschampion, dessutom blev han pappa till en hel massa framgångsrika barn och barnbarn. Däribland  Internationell, Nordisk, Engelsk och Amerikansk champion  Unnesta Pim som ägdes av Caj Håkansson, kennel Bahlambs. Då Caj arbetade hos Joe Braddon, kennel Of Ide i England kunde han hjälpa mig importera Internationell och Nordisk Champion Amberford Hygd ”Lucie” .

Tänka sig vilken gåva han var! Choopi gjorde att mitt intresse för avel, hundar, vallhundsraser i synnerhet fördjupades. Något som jag aldrig har ångrat.

Lucie blev grunden till en framgångsrik tiklinje som bestod av BIG vinnande dottern, Internationell och Nordisk Champion Farmarens Samatha. Hennes söner, Internationell och Nordisk Utställningschampion Farmarens Angus "Luns" som var vinstrikast 1976 samt 1977 och BIS vinnare på SKK utställning. CH Farmarens Apollo, exporterades till Tjeckoslovakien och blev Östeuropas vinstrikaste OES 1977.

Samanhtas döttrar, Internationell och Nordisk Champion Farmarens Amanda vinstrikast 1978 och 79 samt vinstrikaste veteran 1984, Svensk och Finsk Champion Farmarens Nancy vinstrikaste veteran 1984. Internationell och Nordisk Champion Farmarens Raggedy Rascal, vinstrikaste veteran 1986, samt  Rascals mycket framgångsrika dotter, Internationell och Nordisk Champion Farmarens Bring On The Clown ”Clownie” Vinstrikaste tik 1985 och 86.

Clownie vann stort under mitten av 80 talet. En av hennes stora framgångar var att erövra BIR av 83 st Old English Sheepdog på specialutställningen 1985 för Jill Bennet, kennel Pelajilo.

Farmarens Samantha hade ett godkänt karaktärsprov från 1973. Rival och Clownie hade båda genomgått godkända mentalprov för att erhålla sina championat.

Farmarens Angus

Cynthia föddes i Farmarens första OES kull hon blev kennelns första champion av rasen. Så småningom blev det 21 uppfödda OES utställningschampion.

Första OES kullen föddes 4 mars 1964 och den sista 9 september 1991.

Inte så långt efter att Choopi hade gjort entré i våra liv ringde Carin Slättne, kennel Slättängs till mig. Carin skulle bli höftledsopererad och hade svårt att ta hand om sina två Tibetanska Terrier. Hon frågade om jag ville överta dessa tikar då hon visste att jag var van med pälshundar och hon tyckte att rasen kunde vara lämplig för mig. Efter några dagars funderingar ringde jag åter till Carin och tackade ja till en ny ras. Mor och dotter, Slättängs Appollonia och Slättängs Godivia gjorde entré i familjen

1964 fick jag via Carin Slättne veta att det i Finland fanns en lämplig hane vid namn CH Dordsche Vom Gaurisankar. Han var tyskfödd och ägdes av familjen Wrede.

Nu började funderingarna över hur vi skulle få Godivia till Finland för att kunna genomföra planerna. På den tiden var det ett stort äventyr, näst intill ogenomförbart att resa till Finland.

Godivia födde senare samma år den framgångsrika Internationell och Nordisk Champion Farmarens Echo.

Med tiden kände jag att jag kom i en återvändsgränd med min avel. Tibetansk Terrier var mycket sällsynt på 60 talet, och det var mycket svårt att få tillgång till nya linjer i aveln, vilket gjorde att den sista Tibetanska Terrierkullen föddes 1965. Nu så här efteråt kan jag se tillbaka och fundera över om jag inte var för tidigt ute med rasen. Det fanns få uppfödarkollegor som var villiga att investera i rasen. Fortfarande följer jag rasens utveckling med intresse